KINGSIDE

Eftersom jag gillar att skriva så tänkte jag berätta lite om mig själv, man har ju haft en hel del kul för sig under årens lopp. Men…det blir ju en ganska lång berättelse, så jag delar upp den och tar det hela från början.
Jag föddes i juli 1945 på Södra BB som låg på söder i Stockolm. Fast det var nära att jag föddes på TOF (Tanto Old Boys) föreningens sommarställe på Tyresö. Hela släkten firade sina somrar där ända till 1989. Dagen innan jag föddes, en månad för tidigt, så badade mamma i Erstaviken och tanterna i klubben påpekade genast för henne att hon nog skulle åka hem för det såg ut som det var dags. Så mina föräldrar gjorde det, som tur var! 
                                                                                                                                                               Jag har sen dess alltid tyckt att saker och ting som ska göras, det ska helst vara gjort dagen efter – eller ännu hellre dagen innan. Har alltid lite bråttom, förmodligen en idé jag är född med!!

Åren gick utan att jag gjorde något större väsen av mig. Jag var nämligen en mycket väluppfostrad och tyst liten tös. Jag vet, det har gått över under åren…..                                                                                      Så vid 15 års ålder gjorde jag som alla andra tjejer, gick och dansade varje lördag. Just den här lördagen,  skärtorsdagen 30 mars1961, skulle jag på Kingside (ett mycket populärt dansställe på den tiden) och träffa en kille som bjudit mig på bio tidigare. Väl på plats visade det sig att den här unge mannen inte fick komma in, han var portad fick jag veta av en kompis till honom. 
Så här i efterhand är man ju vansinnigt tacksam över att den typen aldrig dök upp!

 Så jag gick omkring lite i lokalerna. Kingside, som låg nära Fridhemsplan, var ett ställe i tre våningar, hade två scener med live musik och ett dansrum med en jukebox och en massa andra små rum också. Allt anpassat till ungdomar. Tänk på att det här alltså var innan diskotekens tid!                                                Ett riktigt mysigt och väldigt trevligt ställe. Alltså kändes det inte helt fel att jag var där ensam, även om man  just i tonåren gärna vill ha en väninna att skvallra lite med.                                                                                       
Så går jag in i jukeboxrummet och ställer mig i en hörna för att bli uppbjuden. Då knackar en kille mig på axeln och frågar mycket artigt; ”Dansar fröken?” Naturligtvis svarade jag: ”Jaa!” och väntade på att han skulle bjuda upp mig. Istället säger han; ”Jasså!?Och där står jag och ser dum ut utan att han säger något mer!

 Precis då blir jag uppbjuden av en annan kille som närmade sig mig framifrån, så jag tog generad och förödmjukad tacksamt chansen och gick upp på dansgolvet utan att ens titta på tölpen. Efter att ha dansat runt nån timme med lite olika killar, så var jag varm och törstig så jag köpte en cola och satt mig på en bänk utanför för att vila fötterna.
                                                                                                                                                                Då sätter sig två riktigt snygga killar bredvid mig. Dom var också betydligt äldre, det såg jag. Den ena började prata med mig och han var mycket trevlig och artig. Inte alls som dom yngre förmågorna jag brukade umgås med.                                                                                                                              När en kompis till den kille jag skulle ha träffat dök upp och försökte snacka in sig hos mig och killarna märkte att jag tyckte han var mycket obehaglig, så tråkade dom honom så pass att han slokörad drog iväg. Och jag var mycket imponerad!

 Sen fick Lasse, som den ena killen hette tag på en tjej och vi var helt plötsligen fyra som satt i en hörna och hade det trevligt. Men det blev ingen mer dans för mig och förklaringen till det kom när Rolle berättade att det var han som var den oförskämda person som frågat om jag dansade tidigare och sen bara sagt "jasså". Han erkände att inte kunde dansa. 
Men han ville gärna få kontakt med mig – alltså ragga upp mig – och kom inte på något bättre sätt i hastigheten än att fråga om jag dansade. Sen hade han tänkt komma på något lite intelligentare än att bara säga ”jasså”men hann inte innan jag försvann upp på dansgolvet.                              
Som tur var hade jag inte sett honom ordentligt, han hade stått lite bakom mig så jag hade inte haft en aning om att det var han. Annars vet man ju inte hur ens liv hade blivit!

Det blev hemdags och då frågade Rolle om han fick skjutsa mig, samt Lasse och hans tjej. Wow! Han hade bil!! Och det fick han…..hur det gick sen är en annan historia. 
Men jag kan berätta att jag talade om för min mamma att jag träffat en jättetrevlig och söt kille, men…han var urgammal.Han var fem år äldre än mig -. alltså hela 20!

1 kommentar:

Ingrid sa...

Så kul att läsa och så mycket man känner igen! Det var ju precis så här livet var när man var ung och tonåring.

Kram, Ingrid